Sámij Álmmukallaskåvlå/Sámij åhpadusguovdátja histåvrrå, 1943-
Skolan Byggs Bildrätt:Ájtte

Skolan Byggs
Bildrätt:Ájtte

Ienep gå 65 jage la Sámij Álmmukallaskåvllå tjadádam åhpadusájt sáme álmmugij. 1999 rájes la skåvlå namma Sámij åhpadusguovdásj, ja ij la formálattjat dasti álmmukallaskåvllå. Skåvllå la jagij milta årrum guovdátjin sáme sebrudagán. Åvdep rektåvrrå Lennart Wallmarkka tjoahkkidum páhppára ja gåvå, majt Ájtte vuorkku, li oalle árvvon.

 

 

 

 

Degu gájk ietjá de álgij unnesláhkáj. Sámij Álmmukallaskåvllå vuododuváj Svenska Missionssällskapas álgadiddje milta, biskåhppå Bengt Jonzon Julevun, ájádusájn doajmma galgaj ándagisluojttet åvdep ájgij badjelgähttjamij åvdås. Valla juo åvdebut lijga Gustav Parkka ja skåvlik Karin Stenberga huomáhahttám dav. Biskåhppå biejadij Lennart Wallmarkav skåvlå vuostasj lájddijiddjen ja rektåvrrån.

 

Biskåhppå Janzon tjálij girjjáj 1942 skåvllå

  • galggá almulasj viesádak åhpadusáv vaddet ietjá álmmukallaskåvlåj láhkáj, mielajn oahppamhálov båktet ja máhttudagáv vijdedit, ja mielav lieggit.
  • galggá vijdábut sierraláhkáj sámegiela, histåvrå, kultuvra ja äládusáj ja saje dáro sebrudagán åvdås barggat
  • ja dajna sajev vaddet hárjjidallamijda ja rabás ságastallamijda dáj gatjálvisáj birra
  • galggá maŋemusát valla ij binnemusát rahpat gäjnov tjiegŋalamos iellemádjagijda ristalasj máhttudagá tjadá ja guhkás máhttelis oahppijda vaddet mij buorre ávulasj häjmma máhttá årrot ja vaddet. Nåv sihtá viehkedit bajedit ja ulmusjvuogov nannit.

Biskåhppå Janzon anij sáme vierttijin sajestisá dáro sebrudagán tjuottjodit, ja dat rávkaj lasse máhttudagáv, åhpadusáv ja diedojt.

 

Misjåvnnålihtto anij Jåhkåmåhkke lij vuohkasamos bájkke, valla dajna gå vájvve lij båddåsasj sjiehtes lanjájt Jåhkåmåhken gávnnat (doaro diehti), fállin vuostasj kursav 24 oahppijn Suarssáj gålgådismános 1942 vuoratjismánnuj 1943. Ábnnasa lidjin sámegiella, sámij histåvrrå, sáddjim ja äládus ja aj girjjájriekknim. Oahppe årrun lájggolanjájn plássan, bårrin avtan sajen, duodjuhin ietjá sajen, másjkudallin goalmát sajen j.n.v. 1943/44 unnoj oahppij låhko 16 oahppáj, ja maŋep jage 15 oahppáj. Dasi vuosstálasste ávvudallin. Namádis tidniktjálle anij skåvllå lij dåssjedibmáj, ja gå binná oahppe lidjin de vuojnnuj degu sáme ietja ettjin skåvllåj lijkku. Juo 1943 árvvedij rektåvrrå Wallmarkka skåvllå ij goassak sjatta stuor álmmukallaskåvllån. Álmmukallaskåvllå gåhtjoj ájnas sámenuorratjåhkanibmáj sjnjuktjamáno 17-19.b. 1944, mij tjoahkkij 250 nuora. Dat lij akta ájnnasamos tjåhkanimijs sáme organisasjåvnnåhiståvrån. Tjåhkanimoasálattja sihtin Sámij Álmmukallaskåvlåv doarjjot kultuvra bissoma ja árbe diehti. Jåhkåmåhkke lij vuohkasamos bájkke. Dan tjåhkanime maŋŋáj ja vuostasj jagij diedojs Suarsás, ja Missionssällskapa buorre mielajn, tsieggiduváj ådå skåvllå Jåhkåmåhkkåj. Tjåhkanimoasálattja sihtin aj sámekultuvra hárráj friddja organisasjåvnnåj tjåhkanit ja siebrreráde vuododuváj, mij njuolgadusájt dagáj Same Ätnama vuostasj tjåhkanibmáj 1945.

 

Giesen 1945 jåhttåjin Jåhkåmåhkkåj, gånnå oahppij viesso lij gárves. Leksjåvnå lidjin oabme álmmukskåvlån, dasik skåvllådåhpe ållånij 1948. Sjnjuktjamáno 1949 lenahärrá O.W. Lövgren skåvlåv rabáj.

 

1947/48 la ietjá ájnas ájgge skåvlå histåvrån. Dan jage vuostasj bále nuppev jahkekursav adnin. Guokta sáme oahppe vuona bieles bådijga. Skåvllå stáhtadoarjjagav ánoj ja oattjoj. 1951/52 bådij suoma oahppe, dan jage gå lij vuostasj åhpadiddjelånudallam sáme nuorajskåvlåjn Kárášjogan.

 

Skåvlå ájggomus lij tjielgas; ristalasj álmmukallaskåvllå, gånnå skåvllå viehkedij nuorajt ietjasa árvos kultuvrraárbev suoddjit. Skåvllå mij vattij hejmav, ja tjåhkanimsajev sáme nuorajda mij dabrridagáv sáme kultuvrraj dagáj ja vijdedij várdov ja vuojnov, vaj nuorra buolvva galgaj sjaddat ja åvddånit. Lasse máhttudagás ja vijdep várdos vuorddá båhtusijt, ja de vuorddá åvdåsvásstádusáv ulmutjis. Sámij Álmmukallaskåvllå lij vielggen oahppijdis viehkedit ávujn dan åvdåsvásstádussaj mannat ja åvdåsvásstádusáv válldet kultuvra ja oajbboma åvdås. Skåvllå sidáj bajedit oahppijdis ”anedahtte almatjin” nåv gåk vuona oahppe målgij. Wallmarkka javlaj muhtem jage maŋŋela vaj alemus ulmme Sámij Álmmukallaskåvllåj lij oalle aktisasjvuodav gájkka rájij badjela ållet. Skåvllå máhtij aktisasjguovdátjin sjaddat.

 

1957 jagásj Nomadskåvllåguoradus mij oajvvadij avtsejagák skåvlåv sámijda hálvva Sámij Álmmukallaskåvlåv fámoduhtij. Skåvllå vásstet remissaj 1961 vaj riekta lij guhkedit nomadåhpadusáv 9 jahkáj, ja nomadskåvllå luluj oadtjot aktisasj ja nanos lájddimav mav sáme stivrriji. Nomadskåvllåguoradallam ittjij åvddåj bieja sierra sáme alep skåvlåv gå oahppevuodov gähttjá, ájnat ienni vaj sáme åhpadus galgaj årrot komuvna alepskåvlåjn Gierunin ja Jåhkåmåhken. Sámij Álmmukallaskåvllå ienni oajvvadij komuvna alepskåvllå Jielleváren máhtij sámemánájt duosstot dajna gå oahppij låhko lij ilá unne guovte sadjáj.

 

Sámij Álmmukallaskåvllå itttjij sámij skåvllåmannama rievddadimijs balá, oahppij låhko ham luluj vijddot ja ädnot. Ådå ja lasselanjájt dahkin 1961-62. Ådå oahppij viesso bárnijda, ådå skåvlikviesso, oabme oahppeviesso mav ådåstuhttin ja mij galgaj niejdaj oahppeviesson, ådå rektåvrråviesso ja dåjmadaklanjá. Skåvllå åvddålij guovlluj gehtjaj, ja lanjájt galggin adnet sámeálmmuga sebrudakdahkamij ja boahtteájggeájggomusájda suoddjijtjit sámekultuvra boahtteájgev. Lahka aktisasjvuodajn SSRajn ájgoj skåvllå viehkedit. SSRa gåhttjoma milta álgij ådå ábnaskurssa 1963 SSRa sadjásasj åvddåulmmutjijn oajvveåhpadiddjen. Ålggolijguovlluj ábnaskonsulänntavirgev biedjin mij galgaj gatjálvisáj barggat degu ällobargo buoredime birra, ja aj aktisasjbarggo ietjá åhpadalle organisasjåvnåj. Muhtem gähttjalimtjieldijn ma sihtin juojddá ådåsav gähttjalit, barggagåhtin diededimij, ådåsisorganiserimij rádevaddemijn. Åhpadin aj ietjasa barggijt, biednikábjjárijt, njuovvijt, lájddidimåhpadusájt, siebrremáhttudagájt, boahttsubiergo márnánasstemav, älo aktijbiedjamav, boatsojåtsådallamav, turismav, guollimav/luonndosujttimav ja nåv vil. Biedjamdago ma galggin doarjjot äládusá åvddånimev. Da ájádusá ájn uddniga gulluji!

 

Sámij Álmmukallaskåvlån lij tjåvdasadje gå vuododin Same Ätnamav. Bájnnimlanján Suarsán mij lij  Wallmarkagij viesso álggin biskåhppå Bengt Janzon, Karin Stenberga, Lennart Wallmarkka áhkátjines Ingeborgajn ságastit sáme organisasjåvnå dárbo birra. Nuorajtjåhkanibme Suarsán 1944 hábbmij vijdábut njuolgadusájt Same Ätnamij, Sällskapet lapska odlingens framtid. Vuododalle tjåhkanibme lij Jåhkåmåhke oabme girkkon guovvamáno 3.b. 1945, biskåhppå Bengt Janzonijn åvddåulmutjin ja rektåvrrå Wallmarkajn tjállen. Same Ätnama oajvvebargojs akta lij barggat sámeduoje åvddånibmáj, ja 1946 biejadin duodjerádev rektåvrrå Wallmarkajn åvddåulmutjin mij bargaj vaj sierra duodjekonsulännta biejaduvvá. 1947 biejadin Rune Johanssonav vuostasj konsulänntavirggáj. 1949 registardin merkav oalle ”sáme” duojes. Duodjekonsulännta bargaj lahka aktisasjvuodajn Sámij Álmmukallaskåvlåjn kursaj j.n.v. Rektåvrrå maŋŋela sjattaj konsulentaj aktavuohtaålmmån ja åhpadussuorge åvddåulmutjin, ja maŋŋela Same Ätnama åvddåulmutjin. Same Ätnam bargaj ietjas suorgij sinna, äládusá, duoje, tjállema ja åhpadusá.

 

Sámij Álmmukallaskåvllå lij aj ájnas sadje SSRa biejadahttijn. 1948 gåhtjoj Gustav Parkka rijkkatjåhkanibmáj dajna gå 1946 jage bierggogehtjadimsiebrreráde vaddám lij oajvvadusájt njuolgadusájda njuovvama hárrráj. Dat lij boatsojäládusá vuosstij Parka milta. Rijkkatjåhkanibme 1948 biejadij ”Sámefuolke barggojuohkusav” gånnå lidjin Gustav Parkka, rektåvrrå Wallmarkka ja sárnnár Arvid Kaddik. Suorgge oattjoj barggon gatjálvisáj barggat boahtte rijkkatjåhkanibmáj ja moalgedit sámeálmmuga dárbo birra. Barggojuogos tjåhkanij juo gålgådismánon 1948 Gustav Parka lunna Stenselen bargatjit njuolgadusoajvvadimij SSRaj. Rijkkatjåhkanimen gålgådismánon 3-5.b 1950 Jåhkåmåhken vuododuváj SSRa. Åvdep sávadus svieriga sámij rijkkatjåhkanimes 1918 Lulleluspes lij dal oallevuohta. Vijmak jahkásasj rijkkatjåhkanimev adnin. Gustav Parkka álgos huomáhij Sámij Álmmukallaskåvlåv biedjat. Sån lij siegen skåvlå álgon 1942 ja lij siegen stivran. Parkka álu skåvlåv guossodij ja tjálij dan birra Sámefuolke ietjas tidnigin. Parkka lij 1950-59 SSRa åvddåulmusj, tidniga Sámefuolke dåjmadiddje ja stivrrasebrulasj Sámij Álmmukallaskåvlån. Tjadnusa ja bátte lidjin tjielggasa ja Sámij Álmmukallaskåvllå ájnas oasse sámeorganisasjåvnåj vuostasj jagij sinna.

 

1953 adnin nuorttarijkak sámekonferensav Sámij Álmmukallaskåvlån, gånnå mierredin gähttjalit aktavuodav Nuorttarijkaj sámij. Konferänssa biejaj siebrrerádev bargatjit oajvvadimijn sjaddadahttet aktisasj nuorttarijkak rádev sáme gatjálvisájda.

 

Sámij Álmmukallaskåvlån lij aj ajnás sadje dávvervuorká biejadahttijn Jåhkåmåhkkåj, mij maŋŋela sjattaj Ájtte, duottar- ja sámedávvervuorkká. Dávvervuorká vuodon lij lánndafiskála Erland Ströma sáme dávvertjoahkkimus . Gå Ströma Jåhkåmåhkes jådij lij vuostasj oajvvadus komuvnna galgaj tjoahkkimusájt oasstet. Valla J C Kempe mujttofoannda biednigijt vattij Norrbottena lena sijddasiebrrerádáj tjoahkkimusá oasstemij. Tjoahkkimus oattjoj muhtem årij biejaduvvat Jåhkåmåhkkåj: ”Dávvertjoahkkimus njuolgga tjanáduvvá Sámij Álmmukallaskåvllåj ja åhpadusábnnasin”.  ”Sujtto galggá Sámij Álmmukallaskåvllåj gullut”. Stivran dávverij sujto åvdås galgaj iehtjádij siegen Sámij Álmmukallaskåvllå sebrulattjav adnet. Jåhkåmåhke komuvnna biejadij ednamav dávvervuorkkáj ja doarjoj vaj huonaj tsieggiduvvá, majna rektåvrrå garrasit bargaj. Ij la dåssje diehti dávvervuorkáv li tsieggim skåvlå guorraj, vuodoájádus lij Ströma tjoahkkimus galgaj árvos gehtjadim- ja åtsådimábnas Sámij Álmmukallaskåvllåj årrot.

 

Sámij Álmmukallaskåvllå álgadij sámetjuojggusijt. Same-SM álgij daj tjuojggusij ma skåvlån lidjin. 1948 skåvllå bivddij ålgop oasálattjajt hávsskudalátjit skåvlå oahppij.

 

Biskåhppå Bengt Jonzon jámij 1967, sån lij de 15 jage sinna (1945-60) årrum Same Ätnama åvddåulmutjin ja Sámij Álmmukallaskåvlå åvddåulmutjin álgos 1942. Gustav Parkka jámij 1968, åvdep oajbbo gáhtogåhtin.

 

Oahppij låhko Sámij Álmmukallaskåvlån unnoj 60-lågo guovddelis, jáhkkelis 9-jagák sámij skåvlå diehti. Låhkåmjage 65/66 mannin val 21 oahppe skåvlån, 16 oahppe mannin 66/67, maŋemus jage gå val sáme oahppe skåvlån mannin. Vidjura alvvun, ij dåssjå skåvllåj, ájnat aj sáme organisasjåvnåjda. Boahtteájgge lij sjävnnjadabbo gå åvddåla. Wallmarkka tjálij brevan sjnjuktjamánon 1968 vaj Svieriga sámij vijor lij vájvve. Hádjamvahák gávnnuj ja guodde ulmme ittjij gávnnu.

 

Dálven 1970 ittjij Missionssällskapa vuojne máhttelisvuodajt skåvlå oajvven dasti årrot. Missionssällskapa lij de 1942 rájes rijka girkkoj rijkkakollektas dåjmav máksám, valla dal rijkkakolläkta ettjin vatte. Missionssällskapa lij älvvám vaj val 8 sáme oahppe låhkin 1969/70, 40 oahppijs. Da máhttelisvuoda ma juo gávnnujin, fállat sámenuorajda sierra álmukallaskåvlåv, dárbahin binnebut gå åvdebut, Missionssällskapa anij. Missionssällskapa gal máhtij viehkedit guldudallat jus Pitedalena álmmukallaskåvlån Entjavallen (Älvsbyn) máhtij biejadit sierra suorgev ábnnasij sáme kultuvrra, giella ja duodje. Bargge ja åhpadiddje hähttujin hiejttet. Skåvllå lij Sámij Álmmukallaskåvllån nåhkåm, anij Missionsförbundet.

 

Garra såbadallama álggin. Vahák lij Sámij Álmmukallaskåvlå boahteájggáj. Jåhkåmåhke komuvnna sidáj skåvlåv, valla aj SSRa ja Same Ätnam. Missionsförbundet anij sámij dárbo ja sávadusá galggin vuostatjij boahtet ja sidáj ietjas oajvven guokta jage vil dasik sáme organisasjåvnå lidjin stáhtas biednigijt oadtjum.

 

Vuoratjismánon 1972 jåhtin Sámij Álmmukallaskåvlåv Missionsförbundas ådå oajvváj vuododussaj Sámij Álmmukallaskåvllå, mij lij vuododuvvam Jåhkåmåhke komuvnas , SSRas ja Same Ätnamis. Dat ådå tjoavdos lij såbadus moatte mielaj gaskan, sáme ja bájkkásasj. Rektåvrrå Lennart Wallmarkka lij álgos siegen 1971 rádjáj, 29 jage, ja suv maŋŋáj bådij Birgitta Östberga.

 

1972 rájes la skåvllå almulasj suorgev adnám. (Sámeduodjesuorgge ja ekologiddjasuorgge álgijga 73/74). 1987 tjadádin guoradusáv skåvlå birra, mij oajvvadij dat galgaj friddja gymnásaskåvllån sjaddat. Dasi Jåhkåmåhke komuvnna vuosstálastij årijn dat barggá ietjas komuvna gymnásaskåvlå vuosstij.

 

Doarjodiddje proposisjåvnåjn 1990-91:82 álmmukåhpadime birra Sámij Álmmukallaskåvllå besaj rávkalvisás almulasj suorgev adnemis. Sierra stáhtadoarjjagav galggin oadtjot, mav skåvlå stivrra galgaj dåjmadit dakkár åhpadussaj mij buoremusát ávkkij sámijt. Dan maŋŋela skåvllå ij lim dasti álmmukallaskåvllå. Låhkåmjage 1991/92 rájes ij skåvllå dasti fála almulasj suorgev, oahppij låhko lij maŋenagi unnum 80-lågå maŋŋegietjen. 1999 målsoj skåvlå namáv Sámij åhpadusguovdátjin.

 

Boatsojäládussuorggáj ja giella- ja kultuvrrasuorggáj lij vájvep oahppijt oadtjot 90-lågo álgon/guovddelin. IT-rahtjamij maŋŋela fáladuvvin da kursa mälggatoahppan ja oahppij låhko lasoj låhkåmjages 1999/2000. Boatsojäládussuorgge ådåstuváj sáme Vidnudaksuorggen. 90-lågo maŋŋegietjen unnoj oahppij låhko ekologiddjasuorgen, ja ittjij dast fáladuvá låhkåmjages 2000/01.

Uddni la oahppij låhko bájken 60-70 oahppe guhkes suorgijn. Moadda suorge li mälggatåhpadussan. Skåvllå álu barggá åvddånimgatjálvisáj. Tjavtjan 2004 álgij ådå suorgge; Mijá Viessom/Samisk Samhällslinje. Aj Náhkis – Skinnkonfektion álgij tjavtjan -04.

 

Sámij åhpadusguovdásj la val muhtem jagen guhkes lávkev åvddålij válldám ieme skåvlås tjähppudakmáhttudagáv adnet mälggatmediateknijkan. Infrastruktuvrrarahtjamij máhtti guhkkudagá ulmutjij gaskan oadnot. Interaktijvalasj webbaåhpadimnävo ja videokonferänssateknijkka li räjdo ådåájggsásasj åhpadusán. Åhpadusá iejvvidimij råhtu äládusbarggijt ja virggeaddnijt. Paradigmamålssom la åni ájgen sjaddam.

 

Sámij åhpadusguovdátjij li buorre åvddålijbiedjama åvddånit. Gávnnuji ållo huomáhahttema ja viertti hámijt gávnnat ja biednigijt adnet dav tjadádittjat. Skåvllå sihtá åvddålijgiehtaj sáme duojijn, gielajn ja kultuvrajn barggat, valla aj sajev sáme äládusáj åvddånimen adnet. Stivrra sihtá lasse kurssa- ja konferänssadåjmav adnet, ávkkitjit dåbev, tjiegav ja oahppijviesov ållåsit. Sámij åhpadusguovdásj la ájnas ja ávkken sáme álmmugij ja ájnas la skåvllå bissu ja åvddån. Lennart Wallmarkka tjálij 1948 návti: ”Álmmukallaskåvllå ij goassak ållåna, dat viertti agev åvddånime vuolen årrot, agev åvddålij aŋádit, viesson årrot ja åvddånahtte. Da bágo ájn uddniga hehpi.

 

Sámij Álmmukallaskåvllå stuorrevuohtaájgge lij badjelasj 15 jage, 50-lågo álgos 60-lågo gasskuj. Árvvedahtte lisj ájgge sámij sebrudagán hávsske årrum, dievas  boahtteájggejáhkujn. Gijtulvissan åvddåligähttje ulmutjij bargo lip jåvsådam dasi gånnå uddni lip. Uddni gå adnep nåv ållo sáme politijkalasj aktavuodajt la ájnas histåvrås oahppat, aktan mannat ja gähttjalit ruoptus válldet dajt árvojt ja dav aktisasjvuodav mij åvdebut gávnnuj.

 

Ájnas la vaj sáme organisasjåvnå ietjasa skåvlå birra aktani, ávkkiji dav ja biedji tjåhkanimijt ja seminárajt dasi. Dárbas sisiboadojt skåvllåj vaddá, ja skåvlå árvvo sáme iejvvidimsadjen ja kultuvrraguovdátjin nannu. Sámij Álmmukallaskåvllå la ieddnen ednagij mij sjaddá sáme sebrudagán uddni. Skåvlå ájnnasamos sadje uddni la oahppijda gäjnov vuosedit vásstedit ietjasa kultuvra åvdås vaj viessu. Sámij åhpadusguovdásj manná hávsskes boahtteájge vuosstij!

 

 

 

Giella

Giella

Duodje

Duodje

Boatsojäládus

Boatsojäládus

Projekt

Projekt